Sensommarsegling (en jäkligt regnig sådan)

Att sommaren håller på att övergå i höst har varit uppenbart i skärgården. Bevisen har varit vädermässiga men även inneburit möjlighet att välja ankringsklippa flera timmar innan ankomst med vetskapen att den ändå inte kommer att vara upptagen.

29:e augusti
Efter att ha lämnat Åva kvällstid blev första ankringsplatsen nära hemmahamnen. I Dassviken pågick fritidsledarutbildning och i samma stund som vi ankrade kom ledarna stressades och meddelade att det skulle springa folk i hela skogen hela dygnet. Med endast en kisshink ombord kändes det bättre att ankra i nästa vik. Efter grillning på klipporna och Spotifymaraton i sittbrunnnen vaggades besättningen till sömns. Det gick med andra ord en hel del svall.

30:e augusti
...vankades det en längre seglats till vackra Björkskär! Utanför Sandön gick vågorna 2 meter höga och det blev en gungig tur ut över öppet vatten. Skinnbrokens ytterskärgårdsidyll var inte lika gästvänlig i nutida vindar och istället fick huvudhamnen, vilket kan liknas vid tillsynsmannen Berras marina trädgård, erbjöd ett skyddat läge. I en klipphamn förtöjdes Tjejbåten likt en spindel med både ankare och 4 tampar till fasta öglor.
Den vedeldade bastun tändes och efter en rejäl hamburgermiddag, där grönsaker, kött, ketchup, senap, hickorysås & hamburgerdressing trängdes mellan bröden var bastun varm!

31:a augusti
Med mersmak för bastu blev nästa mål Ostholmen. På Björkskärsfjärden trimmades seglen optimalt och Tjejbåten surfade sig till ett nytt fartrekord på 7,6 knop! Helgseglarna hade hittat dit och vi kom sist in till en relativt full vik och knep sista bastutiden. 15 timmar in i vad som skulle komma att bli ett 24-timmars hällregn passade vi även på att torka en del kläder.

1:a september
Sista målet denna segling blev Mörtö-Bunsö vilket innebar en färd över både Kanholms- och Nämdöfjärden. Utanför Stavsnäs sattes spinnaker och för en gång skull var Nämdöfjärden en fröjd att segla. Det ven i märrgrundets enda trädkrona när vi flög förbi! Spinnakern revs när det återigen började regna. Till middag blev det mosrulle och vin och sedan tog det inte lång tid förrän halva besättningen somnade sittandes efter en heldags ösig segling. Natten blev gungig och klingadet i masten slutade aldrig trots felsökande.

2:a september
På en enda bog tog vi oss hela vägen in förbi Smådalarö och tilläggningen gick fint trots att motorn dog innan vi hunnit fånga bojen!

Med nyvunna spinnakerkunskaper och omsegling av båtar har drömmen om kappsegling väckts och kanske vore Gullviverallyt något för oss nästa år? Om inte annat kanske Fru Ohlson med kapten är sugen på att ställa upp med tjejbåtens besättning som gastar? Fundera på det!